Vi har haft det lite jobbigt på kvällar och nätter sista tiden. Agnes vill inte somna och inte sova i sin säng. Hon vaknar också flera gånger under natten och vill ammas.
Vi har sagt oss att vi ska börja med skrikmetoden, eller 5-minutersmetoden som den oxå kan kallas. Varje gång vi testat har vi klarat typ 1 minut, sen har någon av oss gett upp.
Det värsta som finns är att se sin älskade bäbis gråta.
Igår började jag läsa en bok som heter "Somna utan gråt" av Pantley
Den verkar jättebra och är skriven av en kvinna som inte heller anser att barnet ska gråta sig till sömns.
Ingen vet ju hur det känns att gråta och skrika sig till sömns.
Men i boken finns en beskrivning av ett barn som vaknar mitt i natten.
Han vaknar i den ordlösa tystnadens fasa. Kan inte röra sig. Han skriker. Han är uppfylld av vilja, begär och kompromisslös otålighet. Han drar efter andan och skriker till huvudet fylls och ljudet bultar i öronen. Han skriker tills det värker i bröstet och halsen bränner. Han kan inte längre uthärda smärtan och hans gråt försvagas och dör bort. Han lyssnar efter ljud. Han öppnar och stänger händerna. Han vrider huvudet från sida till sida. Inget händer.Det är outhärdligt. Han börjar skrika igen men smärtan i halsen får honom att tystna fort. Han viftar med armarna och sparkar med benen. Han slutar. Han lider, men kan inte tänka, inte hoppas. Han lyssnar. Sedan somnar han om igen.
Jag grät så när jag läste det och bestämde mig för att mitt barn ska inte få gråta eller skrika sig till sömns.
Hur har ni gjort?
Vad tycker ni?
:)
Hej
SvaraRaderaVi provade 5-min metoden med vår son när han vägrade att somna på kvällen. Det sliter verkligen nästan hjärtat ur kroppen att höra sitt barnet gråta och skrika. Men lyssnar du på skriket så är det kanske inte en ledsen eller förtvivlad gråt utan en ilsken, vilket känns lite bättre... Vi höll på enl. metoden en kväll, viktigt att göra "rätt" sedan somnade han tryggt utan protester. Vet inte om han var ovanligt lättlärd men åhhh, vad skönt det var att se honom trygg och lugn där i sin säng. Vi fick kvällen tillsammans utan ett skrikande barn som vägrade sova. Vaknade han på natten kunde han också somna om själv...helt fantastiskt. Det är så himla viktigt att få sömn och vila för att orka vara en bra förälder också. Det som hjälpte oss var vetskapen om att han också mådde bra av att han lärt sig somna tryggt i sin egen säng. Nu är han 13 och det är en helt annan historia! Lycka till!
Katarina
Hej Lina,
SvaraRaderaJag blev till slut tvungen att köra 5-minuters metoden med båda mina barn. Eller, snarare en variant av den. Inget annat fungerade och man blir till slut desperat när barnen vaknar minst varannan timme på natten. Tilde vaknade tom varje timme och ville egentligen inte amma. Jag var verkligen ett vrak då. Det gick jätte fort och det var väl egentligen första natten som var värst med henne. Då var hon ca 5-6 månader. Oliver däremot tog det längre med. Dels var han äldre och vi var inte lika konsekventa. Det är jätte viktigt att man är det! Annars ger man fel signaler till barnet. Så, visst, det är jobbigt och känns i hjärtat men i slutändan blev det bra för alla. Välj det som känns bäst för dig/er! Det viktiga är att ni inte tvekar utan kör er metod fullt ut.
Kram från sysslingen!